Reseberättelse från vår Crufts resa:

 

”Den 9 december när Yang blev kvalificerad till Crufts på Stora Stockholm, blev det väldans brådis.. Innan han kan tävla i Storbritannien måste han få ett så kallat ATC nummer utfärdat av engelska kennelklubben, allt annat med vaccineringar var ju klart.. Och med några dagar till godo innan anmälningstiden gick ut, hann vi få ATC-numret!

 

Tisdagen den 6 mars, sent på kvällen startade vi vår bilresa söderut. Framme i Holland på onsdags eftermiddagen, trötta men på väldigt glatt humör ( vi mötte VÅREN direkt vi kom av båten i Tyskland!!), stapplade vi in på hotellet för att checka in. Där möttes vi av fantastiskt trevlig personal, som glatt meddelade oss att hundar är välkomna in i hotellets restaurang om vi så önskar när vi ska äta middag! Och rummet var sååå fint! Hotellet låg vid en fantastisk bokskog med härliga strövområden, perfekt för Yang att strosa i efter en tråkig dag i bilen. Vi åt kanongod mat, drack några kalla pilsner och trötta tuppade vi av rätt tidigt på kvällen, och sov som stockar alla tre.

 

På torsdags morgonen hann vi gott och väl med en långpromenad innan det var dax för att åka en dryg timme till hamnen. Och även där blev det en härlig prommis i strålande solsken i väntan på att båten skulle gå. Torsdag kväll..... framme i UK och felvänd trafik...*gulp*, men Robert körde bilen som om han aldrig gjort nåt annat än kört på ”felsida av vägen”!! Vi hade bokat in oss på ett Travelodge en bit från Birmingham, och även där fanns så himla trevlig personal, damen hade själv haft en dobbis för många år sen, och kastade sig över Yang med orden ”beautiful boooy!!”.

 

Sååå kom då fredags morgonen... Upp tidigt, rasta hunden, och vad hittar jag på gräsmattan? Jo 5 pund! Nice! Extra fika pengar! Lyckan var dock kortvarig över den nyfunna rikedomen, för när vi ska åka iväg mot Birmingham så upptäcker vi att... vänster bakdäck är helt.. PLATT... men macken som låg bredvid vårt hotell hade öppet och de hade ett bra sortiment, så där försvann de upphittade 5punden till en burk med ”skum” som ”lagar” däcket! Vi kom iväg till vår slutdestination i god tid ändå, hann fram utan problem (en nära ögat krock räknas knappt till problem).

 

Och vid NEC hinner vi knappt in i hallen förrän människor börjar kommentera Yangs svans, tränger sig fram för att fota honom då de aldrig sett en dobbis med svans.. just då förstod vi inte varför det blev sånt stå hej, utan det blev vi varse strax efteråt.. I April i år kommer det att bli svanskup förbud i landet och det var både trevliga och mindre trevliga ord som vi fick höra. Människor gick runt och sålde ”vita bandet” mot kuperingsförbudet!  Det var 145!! dobbis hanar anmälda, 165!! tikar, totalt 309 dobbisar!!! och Yang var den enda av alla dom som hade svans! Yang var även den enda som kom från utlandet, alla andra var från UK. I öppen klassen var det 25 hundar anmälda, svarta, bruna och även en blå. Husse och hund skötte sig fenomenalt bra, stiliga som få, men Yangs look föll inte domaren på läppen. Men det gjorde oss inte det minsta! Vi har kappsäcken fylld med roliga minnen, kanske är det en resa man bara gör en gång i livet, och vi njöt av upplevelsen till hundra procent!

 

Tusen tack till alla våra vänner som gläds med oss, och är stolta över oss, trots att vi inte blev placerade! För så STOLT som jag är över mina killar kan jag inte i ord beskriva.”